Sköldkörteln är ett litet, fjärilsformat organ som ligger i den nedre nacken. Dess funktion är att producera hormoner som stödjer olika vitala kroppsfunktioner, särskilt hjärtat, hjärnan, musklerna och huden. Hormonerna som produceras reglerar hur kroppens celler använder energi från mat eller metaboliska processer. Sköldkörtelsjukdom uppstår när sköldkörtelns arbete störs, antingen är underaktiv (hypotyreos) eller överaktiv (hypertyreos).
Sköldkörtelrubbningar bör inte ignoreras. Speciellt om du planerar att skaffa barn. Varför är det så? Se förklaringen i den här artikeln.
Sköldkörtelstörningar kan göra det svårt för kvinnor att bli gravida
Sköldkörteln producerar hormoner som spelar en viktig roll för tillväxt och utveckling. Enligt brittiska forskare kan förändringar i sköldkörtelfunktionen ha stor effekt på reproduktionsfunktionen före, under och efter befruktningen.
Både hypertyreos och hypotyreos, de två vanligaste typerna av sköldkörtelsjukdom, har länge förknippats med oregelbundna menstruationscykler och problem med ägglossning. Hos barn och tonårsflickor är hypotyreos associerad med sen pubertet.
Enligt WebMD fann en studie publicerad i The Obstetrician and Gynecologist att 2,3 procent av kvinnorna med fertilitetsproblem hade redan existerande sköldkörtelsjukdom jämfört med 1,5 procent i den allmänna befolkningen. Detta tillstånd är också förknippat med oregelbundna menstruationscykler.
Enligt forskarna kan sköldkörtelsjukdom påverka en kvinnas reproduktiva hälsa negativt, vilket i slutändan ökar olika problem under graviditeten, inklusive missfall, havandeskapsförgiftning, dålig fostertillväxt, för tidig födsel och dödfödsel. (dödfödsel).
Vikten av sköldkörtelscreening innan du planerar en graviditet
Med tanke på vilken roll sköldkörteln spelar i en framgångsrik graviditet, föreslår experter att kvinnor som planerar en graviditet, har svårt att bli gravida och/eller har haft upprepade missfall bör boka en kontroll hos en läkare. Målet är att se om det finns en sköldkörtelsjukdom som kan vara hjärnan bakom tillståndet.
Ju tidigare du får en sköldkörtelscreening, desto bättre är dina chanser att bli gravid, vilket minskar risken för missfall och förbättrar ditt barns hälsa när det är i livmodern.
Olika alternativ för behandling av sköldkörtelsjukdom
Efter att läkaren har diagnostiserat och fått reda på vilken typ av sköldkörtelsjukdom du har kan läkaren börja planera behandlingen efter ditt tillstånd. Behandling av sköldkörtelsjukdom är grupperad i 3 former, nämligen:
1. Administrering av läkemedel mot sköldkörteln (tyreostatika)
Detta läkemedel tjänar till att hämma syntesen av sköldkörtelhormoner och undertrycka den autoimmuna processen. Exempel på läkemedel mot sköldkörteln som ofta ordineras av läkare är propyltiouracil (PTU), metimazol och karbimazol.
2. Radioaktiv jod ablationsterapi
Radiojod i små doser kan skada sköldkörteln och förbättra symtom på sköldkörtelsjukdom, särskilt hypertyreos. Denna behandling utförs när sköldkörtelsjukdom är svår att kontrollera endast med medicin. Tyvärr rekommenderas inte denna behandling för gravida kvinnor, eller som planerar en graviditet under de kommande 6 månaderna.
3. Kirurgiskt ingrepp (tyreoidektomi)
Det kirurgiska ingreppet utförs när sköldkörtelsjukdomen är i ett allvarligt stadium och patienten inte förbättras med enbart anti-tyreoidea läkemedel. Dessutom utförs denna procedur också ofta på gravida kvinnor, kvinnor som planerar att bli gravida eller personer med instabil hjärtsjukdom.
Rådgör alltid med en läkare innan du tar behandling för sköldkörtelsjukdom.
